Västerhaninge kyrka

Västerhaninge kyrka består av ett rektangulärt långhus med ett tungt torn, som är byggt med höfter, vilket är ovanligt för sörmländska kyrkor. Av den ursprungliga medeltidskyrkan finns bara ytterväggar och sakristia kvar. Kyrkan har nämligen eldhärjats vid åtminstone två tillfällen. Branden 1831 var den mest förödande. Under det omfattande ombyggnadsarbetet rekonstruerades de två tegelvalv, som tillkom på 1500-talet. Tornet är nu 30 meter högt mot ca 55 innan branden. All inredning måste nyanskaffas. Predikstol och altaruppsats beställdes av konstsnickaren G A Dahlman i Västerås.

Dahlmans altaruppsats har numera fått en undanskymd placering på orgelläktaren. Ett gyllene kors, med törnekrona och purpurmantel, står på boken med de sju inseglen. Den strålglans i guld och blått, som krönte altaruppsatsen, finns kvar i koret, ovanför korfönstret, som 1928 försågs med en glasmålning av Agda Österberg. Målningen föreställer Kristi himmelfärd.

Baron Wilhelm Löwen på Häringe har själv svarvat pelarna på altarskranket, som han skänkte till kyrkan 1845. Baronens givmildhet har också resulterat i den stora kristallkrona, som hänger till höger i koret. Den är tillverkad 1778 i Stockholm och har ursprungligen tillhört godsets inventarier. Den vänstra kronan kommer från S:t Jacobs kyrka i Stockholm och är troligen något äldre än den högra.

Ovanför ingången till sakristian finns en stor oljemålning med julmotiv, "konungarnas tillbedjan". Den är målad på 1500-talet av en konstnär i Paolo Veroneses skola.

Kyrkan har under åren 2004-2005 genomgått en omfattande restaurering såväl utvändigt som invändigt. Vägledande har varit att så långt möjligt återställa kyrkan till den utformning den fick efter branden 1831, dvs. i den empirestil som var rådande på 1840-talet. Det syns mest i färgsättningen, som valts efter omfattande s.k. färgarkeologiska undersökningar. Det innebar också att väntrum m.m. som tillkom 1966 i kyrkans västra del har tagits bort. I stället har en ny tillbyggnad uppförts intill sakristian, ”nya sakristian”, med utrymmen för textilförvaring, väntrum, toalett m.m. I samband med att 1966 års tillägg avlägsnades togs även några bänkar bort för att skapa ett rymligare kyrktorg under tornet.

Fasta inventarier såsom tavlor, kristallkronor, lampetter och andra dekorativa element har fått omsorgsfull renovering av olika experter. Det mest spektakulära är att den gamla altarprydnaden – ett uppståndelsekors – som stått på läktaren sedan 1928 nu restaurerats och placerats på norra långhusväggen.

Mindre synligt men lika viktigt är att kyrkans elektriska installationer och VVS-installationer i stort sett fullständigt förnyades och byttes ut. Ljudanläggningen är också helt ny. På kyrkvind och i tornet har trappor och landgångar byggts så att man säkert kan ta sig fram. Utomhus har ny stenläggning lagts och ny energisnål fasadbelysning satts upp. En intressant detalj är den mur av granitblock som rests norr om kyrkan för att få en värdig plats för begravningsblommor.